Birka brinner

Jag är sjukt trött. Vill ingenting, orkar ingenting. Vill bara gå och lägga mig igen, men det går inte för sig. Om ett par timmar invaderas lägenheten av kamrater som vill spela rollspel, stoja och dricka öl. D tycker att det skall bli roligt, jag vill bara smita ifrån alltihop.

Jag kan knappast skylla på att jag är bakis, det är en annan slags trötthet. Jag är omotiverat sur på D också, det är ett säkert tecken på att något är fel som jag inte har kommit på än.

Jag skulle vilja vara ute i någon skog, med mina magiska leksaker och ensamheten och andarna som sällskap.
Jag skulle vilja sitta ifred bland folk på ett konditori med en bra bok, riktigt kaffe och chokladwienerbröd.
Jag skulle vilja mjuka upp kroppen och själen i ett badkar fyllt med lagom hett vatten, rosenolja och mig själv med ett glas i handen, med badrumsdörren säkert låst.

Surpuppan säger: Jag vet ingen skog där jag kan leka ostört. Jag är för seg för att kamma mig tillräckligt fin för att visa mig på kondis. Vi har inget badkar.

Smartpuppan säger: Nu skall jag äta någon slags frukost och tänka ut en lösning. Jag har en timme och trettioåtta minuter på mig innan apkusinerna invaderar.